"Investeringarna växer mellan 4 och 6 procent fram till år 2027"
"Investeringarna växer mellan 4 och 6 procent fram till år 2027"
FOKUS PÅ ANLÄGGNING. Vår analytiker Mårten Pappila delar med sig av utsikterna för anläggningsmarknaden framöver.
FOKUS PÅ ANLÄGGNING. Vår analytiker Mårten Pappila delar med sig av utsikterna för anläggningsmarknaden framöver.
Du är ansvarig analytiker för Prognoscentrets anläggningsprognoser som publicerades strax före årsskiftet. Hur skulle du summera prognoserna framåt?
- I år prognosticeras investeringarna samt drift och underhåll i anläggningsmarknaden att växa med totalt 5 procent i reala termer till 261 miljarder kronor, mätt i 2023 års prisnivå. 2026 och 2027 väntas tillväxttakten bli 5 resp. 4 procent. Behoven av investeringar är stora och regeringen har kraftigt utökat ramarna för transportinfrastrukturen i statsbudgeten för 2025 samt inom infrastrukturpropositionen för perioden 2026-2037, som visar en volymökning med 200 miljarder kronor jämfört med nuvarande nationella plan.
När det kommer till finanspolitiken har vi tidigare understrukit statens goda finanser och möjligheten till ökade investeringar i infrastruktur. Under hösten presenterades en ny finanspolitisk överenskommelse mellan en majoritet av riksdagens partier, som kommer vara styrande mellan 2027-2034. Sverige lämnar ett överskottsmål till förmån för ett balansmål samtidigt som skuldankaret lämnas oförändrat. Tillsammans med debatten om offentliga investeringar i infrastruktur illustrerar detta behoven och potentialen för marknaden framöver.
Hur ser det ut fördelat på investeringar respektive drift- och underhåll?
- Under 2024 minskade investeringarna med 1 procent medan underhållet ökade med 3 procent. I år väntas dock utvecklingen för investeringarna ta fart och prognosen är att de växer med mellan 4 och 6 procent varje år fram till 2027. Drift och underhåll väntas växa med 6 procent i år och sedan med 2 procent under både 2026 och 2027. För både vägar och järnvägar kan man sammantaget säga att underhållet kommer prioriteras av regeringen framöver, även om takten i nyinvesteringarna också kommer att öka kommande år. Det är också i linje med Trafikverkets fyrstegsprincip som innebär att underhålla och bygga om i första hand och bygga nytt i andra hand. Detta för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.
För både vägar och järnvägar kan man sammantaget säga att underhållet kommer prioriteras av regeringen framöver, även om takten i nyinvesteringarna också kommer att öka kommande år.
Vilka anläggningssegment går starkt och varför?
- Det är framför allt en utbyggnad av elnäten, både lokal- och transmissionsnäten, samt en ökning av investeringar i vägar och järnvägar som bidrar till tillväxten. Dessutom väntas investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder vara historiskt höga under prognosperioden. Gällande VA-systemet har reinvesteringar i ledningsnätet har ökat trendmässigt men inte nått den nivå som krävs för en långsiktigt hållbar förnyelsenivå. I och med att förnyelsebehovet är stort, de miljömässiga kraven ökar, behovet av klimatsäkring vid översvämningar ökar och finansieringen sker via taxor pekar det mot en fortsatt tillväxt under flertalet år framöver i reala termer.
Hur påverkar NATO-inträdet anläggningsmarknaden?
- Det har avgörande betydelse då det kräver en förbättrad transportinfrastruktur men också högre investeringar i rena försvarsanläggningar. Tittar man på Fortifikationsverkets investeringsplan är det en stadig ökning under prognosperioden och man kan förvänta sig höga investeringsnivåer även efter år 2027. Tittar man på vägar och järnvägar kan man förvänta sig en ökad byggnation i öst-västlig riktning men kanske framförallt efter prognosperioden. Men det ska tilläggas att även klimatomställningen och de gröna industrierna påverkar behovet av en god järnvägskapacitet och elförsörjning framöver vilket driver på tillväxten inom anläggningsmarknaden.
Utvecklingen för några anläggningssegment:
Järn- och spårväg
Segmentet för järn- och spårvägsanläggningar kommer från höga investeringsnivåer under perioden 2019-2023. I slutet av 2022 beslutade dock regeringen att avbryta planeringen av ett sammanhängande system av nya stambanor för att i stället skynda på järnvägsutvecklingen i norr. Högst prioritering har en upprustning av Malmbanan och ett framtida dubbelspår mellan Luleå och Boden samt ett påskyndande av Norrbotniabanan. Regeringen har i och med den nya infrastrukturpropositionen riktat om prioriteringarna mot satsningar på underhåll. Under 2024 minskar investeringarna för att sedan växa kraftigt under prognosperioden 2025-2027.
Energianläggningar
För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till drygt 68 miljarder kronor under 2024 (uttryckt i 2023 års prisnivå), vilket gör sektorn till det största segmentet på anläggningsmarknaden. Trots den investeringsvilja, aktivitet och reformering av energiområdet som råder kvarstår betydande utmaningar. Lokalpolitiskt motstånd mot vindkraften på land bromsar utbyggnaden, samtidigt som den havsbaserade vindkraften nyligen sett omfattande avslag på liggande projekt. Trots dessa utmaningar kopplade till utbyggnad av elproduktionen så sker mycket annat inom energisystemet som helhet, med bland annat tydliga ökningar av investeringar i lokalnäten.
Farleder och hamnar
Investeringar i farleder och hamnar ökar kraftigt med drygt 50 procent under perioden 2023-2025 men går tillbaka med 10 procent under 2026. Förändringstalen är stora men nivån på investeringarna lägre om man jämför med andra segment. Under prognosperioden kan det konstateras att investeringarna väntas vara betydligt högre i reala termer jämfört med tidigare år. Ökningen sker inom såväl privata och kommunala hamnar som inom statens farleder och övrig marin infrastruktur. Budgetpropositionen och Trafikverkets budget visar att både Trafikverket och Sjöfartsverket får ökade medel. I ett längre perspektiv finns förutsättningar för ytterligare tillväxt, men det förutsätter att man i högre grad enas om en nationell strategi, samt att lokala och regionala hamnar i större utsträckning samarbetar.
Kommunaltekniska anläggningar
Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar har successivt ökat det senaste årtiondet, främst till följd av en omfattande bostadsproduktion, men också till följd av ett pågående generationsskifte i landets vatten- och avloppsreningsverk och inte minst för att ersätta delar av ett åldrande ledningsnät. Reinvesteringar i ledningsnätet har ökat trendmässigt men inte nått den nivå som krävs för en långsiktigt hållbar förnyelsenivå. I och med att förnyelsebehovet är stort, de miljömässiga kraven ökar, behovet av klimatsäkring vid översvämningar ökar och finansieringen sker via taxor pekar det mot en fortsatt tillväxt under flertalet år framöver i reala termer. De totala investeringarna inom kommunaltekniska anläggningar väntas uppgå till drygt 32 miljarder under 2025 medan underhållet väntas uppgå till knappt 7 miljarder, mätt i 2023 års prisnivå. Totalt innebär sker en volymtillväxt på cirka 2 procent.t per år mellan 2025 och 2027.
Om anläggningsprognoserna 2024-2027
Publicering: December 2024.
Vad ingår: Rapporter med analyser och kommentarer för hela marknadens olika segment. Ett komplett dataunderlag i Excel för egna bearbetningar och analyser. Tillgång till en prognosdatabas där du enkelt laddar ner samtliga tabeller och diagram.
Läs mer om anläggningsprognoserna här eller fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig.
